Skicka sidan Skriv ut PDF

Naturreservat i Klintehamnstrakten

Ekstakusten

Vy frÄn Ekstakusten mot Lilla Karlsö. Efter en etsning av Erik Olsson, Sanda

 

 Reservatet omfattar ett omkring 4 km lÄngt avsnitt av Ekstakusten och strÀcker sig frÄn cirka 600 m nordost om Skansudd söderut t.o.m Hammarudd, Gotlands vÀstligaste udde.

Hela kuststrÀckan prÀglas av vackert utbildade strandvallar av grus och sten. Den strandnÀra delen av reservatet Àr fattig pÄ vÀxtlighet. Det enda som vÀxer hÀr Àr torktÄliga grÀs och örter som fÄrsvingel, backtimjan, gulmÄra, gul fetknopp, kattfot, spÄtistel, mattfibbla och blÄeld samt olika lavar och mossor.

PÄ strandiga partier upptrÀder sandrör, sandsallat, strandvial, saltarv och marviol. Omedelbart norr om Kronvalls fiskelÀge finns ett litet bestÄnd av martorn (fridlyst!), det enda pÄ den gotlÀndska vÀstkusten. LÀngre in frÄn havet vidtar en lÄgvuxen strandskog, dÀr de yttersta tallarna och granarna Àr hÄrt tuktade av vind och saltstÀnk och formligen kryper lÀngs marken.

FrÄn den kustvÀg som löper genom hela reservatet har man en enastÄende utsikt över havet i vÀster och de bÄda Karlsöarna. Till Lilla Karlsö, som ligger nÀrmast, Àr det knappt 3 km frÄn Skansudd.

Kronvalls fiskelÀge och Skansudd

I den mellersta delen av reservatet ligger Kronvall, ett fiskelÀge som i Àldre tider var betydligt större Àn det Àr idag. Enligt sÀgnen var det vid Kronvall som den danske kungen Valdemar Atterdag och hans hÀr landsteg den 22 juli 1361. Skansudd har fÄtt sitt namn efter den skans som ligger hÀr. FörsvarsanlÀggningen, som uppfördes under Ären 1712 - 1713, bestÄr av en cirka 130 m lÄng, 4-6 m bred och 1-1,5 hög vall av grus och sand.  

Resevatsföreskrifter Naturreservatet Ekstakusten bildades 1967.

1995 upphÀvdes delar av reservatet, som numera har en areal av ca 45 hektar. I sydost grÀnsar reservatet till Ugnens fÄgelomrÄde.

Inom reservatet Àr det förbjudet för allmÀnheten att:

föra motordrivna fordon utanför den vÀg som har markerats pÄ kartan
stÀlla upp eller parkera husvagn eller att övernatta i husbiltÀlta lÀngre Àn ett dygn
förflytta eller bortföra block, sten eller fossil
göra upp eld annat Àn pÄ sÀrskilt iordningstÀlld eldplats;
medförd grill fÄr dock anvÀndas NaturvÄrdsförvaltning
Reservatet förvaltas i naturvÄrdshÀnseende av LÀnsstyrelsen i Gotlands lÀn.

För ytterligare information, kontakta LÀnsstyrelsens naturvÄrdsenhet
(621 85 Visby, tel. 0498-29 21 00) Texten frÄn LÀnsstyrelsens besökstavla. Etsning av Erik Olsson, Sanda. © LÀnsstyrelsen 1997

  

 Lilla Karlsö


Teckningar: MĂ„ns Hjernquist

 

 Lilla Karlsö ligger drygt 3 km utanför Gotlands vÀstkust och 4,5 km frÄn grannön Stora Karlsö.

Den nÀra 1,6 km2 stora ön domineras av en nÀstan cirkelrund högplatÄ, vars högsta del nÄr 66 m ö.h.

PlatÄn inramas i norr och söder av strandslÀtter, men i öster och vÀster stupar klintarna nÀstan rakt ner i havet.

PÄ olika nivÄer i öns branter har havet gröpt ut ett 25-tal grottor av vilka ett par Àr 30 m djupa.

Frammejslade av havet Àr Àven de raukar som stÄr hÀr och var lÀngs strÀnderna.

 VÀxtligheten pÄ Lilla Karlsö prÀglas i hög grad av det intensiva fÄrbete som har bedrivits pÄ ön sedan hundratals, kanske tusentals, Är tillbaka , och större delen av ön saknar helt trÀd och buskar.

Bara i rasbranten ovanför SuderslÀtt stÄr en gles "skog" av flera hundra Är gamla askar, ekar och almar. Lilla Karlsö betas numera av s.k gutefÄr, en Älderdomlig fÄrras hos vilken bÄde baggar och tackor bÀr horn. Lilla Karlsös flora domineras av betesgynnade arter som fÄrsvingel, Àngshavre, luddlosta, solvÀnda, tulkört, backtimjan, gulmÄra, stenmalört, kungsmynta och axveronika. PÄ ön förekommer ocksÄ ett flertal i Sverige sÀllsynta eller t.o.m utrotningshotade vÀxter och svampar, t.ex hjorttunga, karlsösallat, kransborre, hjÀrtstilla, hylsnejlika, nÀsselsnÀrja och sÄlljordstjÀrna.

Liksom grannön Stora Karlsö Àr Lilla Karlsö frÀmst kÀnd för sitt rika fÄgelliv. HÀr hÀckar bl.a stora mÀngder sillgrisslor och tordmular. Andra karaktÀrsfÄglar Àr grÄtrut (Gotlandsstörsta koloni), silltrut, havstrut, ejder, svÀrta, stenskvÀtta och skÀrpiplÀrka. En nykomling i öns fauna Àr storskarven, som började hÀcka pÄ Lilla Karlsö 1992.

PÄ Lilla Karlsö finns ett flertal fornlÀmningar frÄn brons- och jÀrnÄlder. 

Reservatföreskrifter Lilla Karlsö avsattes 1955 som naturminnesmÀrke och omfördes 1964 till naturreservat. Reservatet omfattar ön Lilla Karlsö jÀmte omgivande vattenomrÄde intill ett avstÄnd av 1000 m frÄn öns strandlinje. Inom reservatet Àr det förbjudet för allmÀnheten att under tiden 15/3 - 15/8 betrÀda eller vistas inom de delar av reservatet som har avgrÀnsats pÄ vidstÄende kartor, att vistas pÄ ön utan tillstÄnd av lÀnsstyrelsen, av lÀnsstyrelsen förordnad tillsynsman för reservatet eller naturvÄrdsförvaltaren.

Under lördagar och söndagar i september-oktober Àger dock allmÀnheten rÀtt att vistas pÄ ön efter skriftlig anmÀlan, detta under förutsÀttning att det inte finns nÄgon behörig tillgÀnglig att besluta om landningstillstÄnd.

Besökare skall dÀrvid göra sÄdan anmÀlan omedelbart efter ilandstigning vid bryggan pÄ öns östra sida,

att landstiga pÄ annan plats Àn vid bryggan pÄ öns östra sida utan tillstÄnd av lÀnsstyrelsen eller av lÀnsstyrelsen förordnad tillsynsman för reservatet,
att brÀdsegla, Äka vattenskidor eller framföra vattenskoter,
att framföra motordrivna fordon,
att flyga över reservatet med luftfarkost pÄ ett störande sÀtt eller att landa med luftfarkost,
att fiska med annat Àn handredskap eller att fiska frÄn stranden,
att föra iland hund, katt eller annat sÀllskapsdjur,
att plocka eller grÀva upp vÀxter eller svampar, att insamla insekter, spindlar, snÀckor eller sniglar,
att fÄnga eller döda grod- eller krÀldjur,
att fÄnga fÄglar för ringmÀrkning utan lÀnsstyrelsens tillstÄnd,
att insamla fossil eller förflytta eller bortföra sten, block eller ilandfluten drivved,
att grÀva, hacka, mejsla, rista, borra eller pÄ annat sÀtt skada mark, fast berg, block eller sten, att sÀtta upp tavla, skylt, inskrift, affisch eller dÀrmed jÀmförlig anordning,
att göra upp öppen eld, att tÀlta,
att anvÀnda radio, bandspelare eller musikinstrument pÄ ett störande sÀtt utomhus, att bedriva turisttrafik till ön.

NaturvÄrdsförvaltningen
Reservatet förvaltas i naturvÄrdshÀnseende
av Svenska Naturskyddsföreningen. Information lÀmnas i första hand av Naturskyddsföreningens förvaltare Björn Hernquist, tel. 0498-48 52 48 eller pÄ e-mailadress Den hÀr e-postadressen Àr skyddad frÄn spamrobotar, du mÄste ha Javascript aktiverat för att visa den .
DÀr kan du ocksÄ boka resor, övernattningar mm.   Hur man tar sig till ön FrÄn slutet av maj till slutet av augusti gÄr dagliga bÄtturer till Lilla Karlsö frÄn Djupviks fiskelÀge, ca 9 km söder om Klintehamn. Plats bokas pÄ tel. 0498-24 11 39 Text frÄn LÀnsstyrelsens besökstavla. Teckningar: MÄns Hjernquist. © LÀnsstyrelsen 1997

Naturen pÄ Stora Karlsö

Stora Karlsö

ligger 6,5 km utanför Gotlands vÀstkust och 4,5 km SV om grannön Lilla Karlsö. Den nÀra 2,5 km2 stora ön domineras av en hÀstskoformad platÄ vars högsta del nÄr 51,6 m ö h. Mellan "hÀstskons" skÀnklar ligger NordslÀtt, som i terrasser sluttar ned mot vattnet och Norderhamn. I vÀster och nordost stupar strandklintar brant ned mot havet. LÀngs öns sydöstra strand strÀcker sig ett ca 1 km lÄngt raukfÀlt, SvarthÀllar.

I öns klintar finns ett 30-tal grottor, av vilka nÄgra Àr mer Àn 20 m djupa. Stora Karlsö har betats av fÄr under hundratals Är. FÄren togs dock bort 1887, och sedan dess har vÀxtligheten fÄtt utveckla sig i stort sett fritt. I öns rasbranter vÀxer i dag tÀt lövskog, och stora delar av hÀllmarkerna och strandslÀtterna tÀcks av busksnÄr av frÀmst en och vejksel. Botaniska sÀllsyntheter som förekommer pÄ Stora Karlsö Àr bl a karlsösallat, vÄradonis, gullborste och gotlandsnunneört.

I slutet av maj bildar tusentals blommande Adam och Eva och S:t Pers nycklar formliga orkidéÀngar. Stora Karlsö Àr kanske frÀmst kÀnt för sitt rika fÄgelliv och framför allt dÄ de stora kolonierna av de tvÄ alkfÄglarna sillgrissla och tordmule, som hÀckar med tusentals par pÄ ön. Andra vanliga hÀckfÄglar Àr ejder, svÀrta, grÄtrut och silltrut. I öns buskmarker hÀckar bl a rosenfink och höksÄngare. De enda dÀggdjur som förekommer pÄ ön Àr skogshare och nÄgra arter fladdermöss.

Ett flertal gravar och Ätskilliga andra fynd vittnar om att Stora Karlsö Ànda sedan stenÄldern har nyttjats av mÀnniskan som utgÄngspunkt för jakt och fiske och som betesmark. Under medeltiden förekom stenbrytning pÄ ön.

Hur man tar sig till ön

FrÄn början av maj till slutet av augusti gÄr dagliga bÄtturer till Stora Karlsö frÄn Klintehamn. Det finns Àven möjlighet att övernatta pÄ ön. Plats pÄ bÄten och inkvartering kan bokas pÄ tel 0498/24 05 00 eller 24 05 67.

Reservatföreskrifter Stora Karlsö avsattes som naturreservat 1970.

Reservatet omfattar ön Stora Karlsö med omgivande vattenomrÄde intill ett avstÄnd av 1000 m frÄn öns strandlinje.

Inom reservatet Àr det förbjudet att under tiden 15.3 - 15.8 betrÀda eller vistas inom de delar av reservatet som markerats pÄ vidstÄende kartor, att under tiden 15.3 - 15.8 stiga iland pÄ ön utan tillstÄnd av lÀnsstyrelsen eller av lÀnsstyrelsen förordnad tillsynsman för reservatet. 

Under tiden 1.9 - 14.3 Àger allmÀnheten rÀtt att vistas pÄ ön efter skriftlig anmÀlan. Besökare skall göra sÄdan anmÀlan omedelbart efter ilandstigning vid bryggan i Norderhamn. att landstiga pÄ annan plats Àn Norderhamn utan tillstÄnd av lÀnsstyrelsen eller av lÀnsstyrelsen förordnad tillsynsman för reservatet, att under tiden 15.3 - 15.8 förtöja eller ankra fartyg i Norderhamn (omrÄdets utbredning framgÄr av den vÀnstra kartan) utan tillstÄnd av lÀnsstyrelsen eller av lÀnsstyrelsen förordnad tillsynsman för reservatet, att brÀdsegla, Äka vattenskidor eller framföra vattenskoter, att föra motordrivet fordon att landa med luftfarkost att under tiden 15.3 - 15.8 fiska med annat Àn handredskap eller att fiska frÄn stranden, att föra iland hund, katt eller annat sÀllskapsdjur, att plocka eller grÀva upp vÀxter eller svampar, att insamla insekter, spindlar, snÀckor eller sniglar, att fÄnga eller döda grod- eller krÀldjur, att fÄnga fÄglar för ringmÀrkning utan lÀnsstyrelsens tillstÄnd, att insamla fossil eller förflytta eller bortföra block eller sten, att grÀva, hacka mejsla, rista, borra eller pÄ annat sÀtt skada mark, fast berg, block eller sten, att sÀtta upp tavla, skylt, inskrift, affisch eller dÀrmed jÀmförlig anordning, att göra upp öppen eld, att tÀlta, att anvÀnda radio, bandspelare eller musikinstrument pÄ ett störande sÀtt utomhus, att bedriva turisttrafik till ön.

NaturvÄrdsförvaltning Reservatet förvaltas i naturvÄrdshÀnseende av Karlsö Jagt- och Djurskyddsförenings AB. För Ytterligare information, kontakta reservatets tillsynsman (tel 0498/24 11 00 eller 24 11 13) eller lÀnsstyrelsens naturvÄrdsenhet (tel 0498/29 21 00) Text frÄn LÀnsstyrelsens besökstavla. © LÀnsstyrelsen 1997

Stora Karlsös officiella hemsida

http://www.stora.karlso.com/

VĂ€lkommen till naturreservatet Paviken!

För drygt 1000 Är sedan, under vikingatiden, var Paviken en lagunartad havsvik som förbands med havet genom ett smalt sund. Det skyddade lÀget gjorde viken till en idealisk naturhamn. I början av 1960-talet pÄtrÀffades ocksÄ lÀmningarna av en forntida hamnanlÀggning intill IdÄns utlopp i Paviken.

Senare arkeologiska undersökningar har visat att det rör sig om en vikingatida hamn- och handelsplats. Den har anlagts under 700-talet och kom att existera i ca 300 Ă„r, innan viken grundades upp, och hamn- och handelsverksamheten flyttades till VĂ€stergarn. Öster om Paviken - bĂ„de i anslutning till handelsplatsen och lĂ€ngre söderut - finns ett flertal gravfĂ€lt som Ă€r mer eller mindre synliga i terrĂ€ngen. Intill VĂ€stergarnsĂ„n har arkeologiska undersökningar under 1990-talet visat pĂ„ förekomsten av flera mycket vĂ€lbevarade bryggor i trĂ€ samt en pĂ„lspĂ€rr som har spĂ€rrat av inloppet till Paviken.

AnlÀggningarna Àr uppförda i början av 1000-talet.

 


Reservatföreskrifter

Paviken ansattes som naturreservat 1994. Inom reservatet Àr det förbjudet för allmÀnheten att medföra hund som inte hÄlls kopplad, fiska under tiden 15 mars - 15 juli, fÀrdas pÄ sjön Paviken med bÄt eller annan farkost under tiden 15 mars - 15 juli, tÀlta eller stÀlla upp husvagn eller husbil föra motordrivet fordon.

NaturvÄrdsförvaltning Reservatet förvaltas i naturvÄrdshÀnseende av LÀnsstyrelsen i Gotlands lÀn. För ytterligare information, kontakta LÀnsstyrelsen naturvÄrdsenhet (621 85 Visby, tel. 0498-29 21 00) Text frÄn LÀnsstyrelsens besökstavla © LÀnsstyrelsen 1997

 

 VÀstergarns Utholme

VĂ€stergarns utholme Ă€r en lĂ„g, flackt vĂ€lvd ö, vars högsta delar nĂ„r bara drygt 6,5 m över havet. Ön, som har en areal av ca 35 hektar, Ă€r till stor del uppbyggd av sten och grus som har avsatts i markanda strandvallar. VĂ€xtligheten prĂ€glas i hög grad av att ön sedan lĂ„ng tid tillbaka har betats av fĂ„r. TvĂ„ askar Ă€r öns enda trĂ€d, och buskvegetationen bestĂ„r huvudsakligen av glest stĂ„ende, betesformade enar.

Rikt fÄgelliv VÀstergarns utholme Àr frÀmst kÀnd för sitt rika fÄgelliv. PÄ ön hÀckar bl.a. knölsvan, grÄgÄs, gravand, ejder (flera tusen par!), svÀrta, fisk-, silver-, smÄ- och skrÀntÀrna samt vadare som storspov, tofsvipa, roskarl, rödbena, strandskata och större strandpipare. Under vÄren, i april - början av maj, rastar flockar av flyttande vitkindade gÀss pÄ Utholmen, och frÀmst under hösten och vintern uppehÄller sig stora mÀngder storskarvar vid ön.

NaturvÄrdsförvaltning

Reservatet förvaltas i naturvÄrdshÀnseende av lÀnsstyrelsen i Gotlands lÀn. För ytterligare information, kontakta lÀnsstyrelsens naturvÄrdsenhet (adress: 621 85 Visby, tel. 0498-29 21 00). Reservatföreskrifter Efter att ha varit fÄgelskyddsomrÄde sedan 1967 avsattes VÀstergarns utholme 1990 som naturreservat.

Inom reservatet Àr det förbjudet för allmÀnheten att stiga iland pÄ ön under tiden 15 mars - 30 juni, att landa med luftfarkost pÄ ön under tiden 15 mars - 30 juni, att föra iland hund som inte hÄlls kopplad, att göra upp öppen eld annat Àn pÄ stranden, att tÀlta.

Texten frÄn LÀnsstyrelsens besökstavla © LÀnsstyrelsen 19

 

 

 

 

 

 

Senast uppdaterad ( Onsdag 19 november 2008 11:44 )  

Aktuellt

* NYTT Klinte Marknad har fĂ„tt en ny förstĂ€rkt
ledning och marknaden kan nu arbeta för en
fortsÀttning med stöd av KIK och Företagarföreningen.

 

* Klinte Hembydsförening

*Nillans Blogg i Klintehamn 

* Koviks FiskerimusĂ©um 

* Klinte Filmstudio
  VĂ„rens filmer 

 

* KLINTEORTENS PRO

* EVENEMANG  

*TEMPERAHUSET

 *ULLFINA 

*BIBLIOTEKET
Höstprogrammen

*Tandklinik i Klinte

*Tomter TILL SALU i Djupvik

*Gamla Klintehamnsbilder

*RONDO VĂ„ren 2014

*Auktion pÄ KöpmansgÄrden
 sönd 30 mars. kl.11.00

*STENBERGS BUSS 

 

Klart.se

klart.se

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons