Biografen Rondo
Vi visar vÄra filmer pÄ Rondo i Klintehamn. Rondo Àr byggd pÄ 60-talet som en del av Klinteskolan. Rondo anvÀnds sÄledes Àven som aula för skolan som rymmer Ärskurserna 0-9. Rondo har Àven en fullskalig scen för teater

2010

 Söndagen 4/7 kl. 20:00 

Kommissarie SpÀck

Kommissarie SpÀck Àr en svensk komedi och deckarfilm frÄn 2010, filmen Àr regisserad av Fredrik Granberg.
Filmen Àr en parodi pÄ filmerna om Martin Beck och Irene Huss.[1]
Filmen hade biopremiÀr den 4 juni 2010. Filmen Àr tillÄten frÄn 11 Är.


En man hittas brutalt mördad genomborrad av knivar, gafflar, osthyvlar och en högaffel. Kommissarie MĂ„rten SpĂ€ck (Leif AndrĂ©e) och hans kollega GrĂŒnvald Karlsson (Johan Hedenberg) kopplas in pĂ„ fallet. Den matglade SpĂ€cks teori Ă€r att det rör sig om en hĂ€nsynslös seriesjĂ€lvmördare, men den rĂ„barkade GrĂŒnvald gör ett fynd pĂ„ brottsplatsen som snart leder dem in pĂ„ ett annat spĂ„r. Samtidigt fĂ„r spaningsgruppen tillskott i form av den kvinnliga superpolisen Irene Snusk (Cecilia Frode). SpĂ„ren leder dem till nĂ„got som visar sig vara större Ă€n de kunnat ana, ett av kriminalhistoriens vĂ€rsta brott.

Rollista (i urval) [redigera]

Leif Andrée - MÄrten SpÀck
Cecilia Frode - Irene Snusk
Johan Hedenberg - GrĂŒnvald Karlsson
Katarina Ewerlöf - Psykolog
Harald Hamrell - Mordoffer
Ulf Malmros - Videohandlare
Marko Lehtosalo - Pundare
Kjell Bergqvist - Holk pÄ AntipiratbyrÄn
Per Morberg - Margaretha Orehn
Dogge Doggelito - Pizzabud
Jarmo MÀkinen - Enhörningen
Omid Khansari - RĂ„ttan
Rolf Skoglund - Granne till MÄrten SpÀck
Sofie BÀllstav - SpÀcks dotter

 

 Söndagen 18/7 kl. 20:00  

Robin Hood

 Robin Hood Àr en traditionell litterÀr gestalt, enligt traditionen en legendarisk fredlös strÄtrövare i 1200-talets England, första gÄngen omnÀmnd Är 1377 i William Langlands verk Piers Plowman. Robin Hood Àr kÀnd för att leva efter mottot att ta frÄn de rika, och ge Ät de fattiga. Robin Hoods Àventyr har senare ÄterberÀttats av bl.a. Howard Pyle (ex. The Merry Adventures of Robin Hood, 1883). Namnet blir översatt till svenska "Robin huva", och mÄnga menar att det sannolikt gÄr tillbaka pÄ en generell benÀmning för strÄtrövare i högmedeltidens England dÀr dessa kallades för Robinhoods.

Legenden handlar om Robin Hood och hans strÄtrövarband som hÄller till i Sherwoodskogen vid staden Nottingham i England, och som har som princip att ta frÄn de rika och ge till de fattiga. Robin Àr en Àdel rövare som aldrig dödar nÄgon som inte först anfallit honom och inte tillÄter vÄld mot kvinnor. Rövarbandet bestÄr av hundratalet kunniga bÄgskyttar. Robin sjÀlv Àr en mycket skicklig bÄgskytt och hans antagonist, fiende, Àr enligt yngre versioner av legenden prins John, sedermera verklighetens Johan I av England, som regerar i brodern Rikard LejonhjÀrtas frÄnvaro, nÀr denne Àr ute pÄ korstÄg. Under prins Johns regering lider folket nöd och rövarbandet i Sherwoodskogen Àr hjÀltar som hjÀlper folket att överleva. Det direkta förtrycket av folket utförs av prins Johns hjÀlpare och underhuggare, sheriffen av Nottingham.
Till de vÀlkÀnda figurerna runt Robin Hood hör den förrymde munken Broder Tuck, Röde Will och den starke Lille John som ironiskt nog kallades sÄ för att han var sÄ storvuxen, och Robins kÀraste lady Marion.
BerÀttelserna om Robin Hood har utvecklats genom Ärhundradena och förÀndrats för att passa tidens smak. FrÄn 1400-talet finns belÀgg för att skÄdespel om Robin Hood framfördes i samband med majfester. Dessa förestÀllningar framfördes av unga amatörskÄdespelare som vandrade frÄn stad till stad. Runt Är 1500 har framföranden av berÀttelserna om Robin Hood en given plats vid vÄrfester och processioner. Det Àr först i dessa skÄdespel som lady Marion gör sin entré i den engelska legenden. Hon tros ha importerats frÄn Frankrike, dÀr poeten Adam de la Halles i slutet av 1200-talet berÀttade om en romans mellan herdinnan Marion och herden Robin.[1]
Firandet av dessa folkfester verkar ha avtagit under andra hÀlften av 1500-talet. En orsak kan ha varit fientlighet frÄn statsmaktens sida mot dessa folkliga traditioner som hyllade en fredlös samhÀllsomstörtare. Legendernas drift med kyrkans mÀn sÄgs med missnöje av kristna puritaner. Efter Krutkonspirationen 1605 omtalas de katolska konspiratörerna som "Robin Hoods" och samma tillmÀle riktades mot irlÀndska upprorsmakare.
Ursprungligen hade Robin Hood omtalats som en yeoman, en fri bonde mellan de fattigare bönderna och adelsstÄndet. Under 1500-talet upphöjdes Robin Hood i legenderna till adelsman och hans Àventyr förlades till 1190-talet, bland annat av den kunglige boktryckaren Richard Grafton i hans Chronicle at Large frÄn 1569. I Anthony Mundays tvÄ dramer om Robin Hood frÄn 1598-1599 görs Robin Hood till earl av Huntingdon.
I de medeltida balladerna Àr det inte prins John som Àr den stora skurken utan dÀr kallas kungen för Edvard eller Henrik. I balladen Gest of Robyn Hode stÄr det "Edwarde, our comly kynge". Vilken kung Edvard som menas framgÄr inte eftersom alla tre engelska kungar under Ären 1272-1377 hette Edvard. Möjligtvis avses Edvard II som under det engelska inbördeskriget pÄ 1320-talet fick mÄnga adelsmÀn och deras underlydande emot sig. I yngre ballader kallas kungen för Henrik, förmodligen Henrik VIII. [2]
Prins John medverkar för första gÄngen i Anthony Mundays tvÄ dramer och Àr dÄ ingen regelrÀtt skurk. Först i olika versioner frÄn 1800-talet blir prins John den skurk vi kÀnner idag. [3]
Under 1600- och 1700-talet trycktes berÀttelser om Robin Hood i stora upplagor och författare skrev ihop nya berÀttelser. Vissa drag anpassades till tiden, i dessa berÀttelser har Robin Hood snarare en stav som vapen Àn ett svÀrd.
PÄ 1800-talet tillkom ytterligare ett element som inte funnits med tidigare: Robin Hood Àr anglosaxare och slÄss mot normanderna. Skildringen av Robin Hood som slÄss för sitt folk mot nykomlingar eller ockupanter hade inte funnits tidigare och vilar inte heller pÄ nÄgon verklighetsgrund, men passade bra in i den tidens nationalistiska anda. Det Àr denne patriotiske rebell som har en liten roll i Walter Scotts roman Ivanhoe (1819), och som Äterkommer i 1900-talets filmatiseringar.
PÄ 1850-talet började man skriva berÀttelser om Robin Hood för en yngre publik. En av dessa var kvÀkaren Howard Pyle som ocksÄ illustrerade berÀttelserna. Som pojkbokshjÀlte upplever Robin Hood spÀnnande upptÄg och skojfriska vildmarksÀventyr som utan besvÀr stjÀl frÄn de rika och ger till de fattiga. Draget av samhÀllsomstörtande verksamhet har tonats ned. I stÀndigt nya upplagor vinner Robin Hood bÄgskyttetÀvlingen i Nottingham, slÄss mot sheriffens mÀn och Àlskar jungfru Marion. Andra drag som fanns i de medeltida balladerna har försvunnit: fiender som dödas, Robin Hoods drakoniska straff och hans hÀmndlystnad. [4]
E

 

Söndagen 25/7 kl. 20:00     

Eclipse  (Twilight 3)

Eclipse Àr den uppmÀrksammade fortsÀttningen och tredje delen i Stephenie Meyers berÀttelse om Bellas och Edwards omöjliga kÀrlek En vÄldsam seriemördare hÀrjar i Seattle och en ondskefull vampyr fortsÀtter sin jakt för att ta ut sin hÀmnd pÄ Bella som Äter igen befinner sig omgiven av fara. Samtidigt tvingas hon att vÀlja mellan sin Àlskade Edward och sin vÀnskap med Jacob.
 

 

 Söndagen 1/8 kl. 20:00    

The Ghost Writer

 Filmbolaget gnuggar sĂ€kert hĂ€nderna. Det var Ă„rtionden sedan Roman Polanski genererade sĂ„ mĂ„nga rubriker. Sedan han i september förra Ă„ret greps för vĂ„ldtĂ€kt pĂ„ en minderĂ„rig har debatten varit infekterad, trots att de flesta detaljerna i fallet har varit kĂ€nda sedan 1978. Inte minst har ett stjĂ€rnspĂ€ckat upprop för regissörens frislĂ€ppande upprört – dĂ„ det setts som ett försök att sĂ€tta (manliga) genier över lagen.

Det hĂ€r Ă€r alltsĂ„ den upphaussade film som Polanski precis hann avsluta innan gripandet och sedan finputsade frĂ„n sin husarrest i Gstaad i Schweiz. Resultatet? Knappast nĂ„gon kioskvĂ€ltare. Knappast nĂ„gon av regissörens bĂ€sta – eller mer personliga – filmer. Men en styvt genomförd nagelbitare. Polanski mĂ„ vara ett svin, men Ă€r ocksĂ„ en svinduktig regissör.

”The Ghost Writer” skildrar Adam Lang (Pierce Brosnan), en före detta brittisk premiĂ€rminister som anklagas för att ha utlĂ€mnat misstĂ€nkta terrorister till CIA.

Nu sitter han fast i sin hĂ„rt bevakade bunkerliknande villa – det finns helt klart vissa ofrivilliga tragikomiska kopplingar till Polanskis egen instĂ€ngda situation – pĂ„ ett höstligt Martha’s Vineyard i USA medan tv-bolagen hĂ€ckar utanför.

StÀmningen Àr tryckt och ett drama utvecklar sig mellan Lang, hans cyniska fru (Olivia Williams) och hans apolitiske och nÄgot blÄögde spökskrivare (Ewan McGregor), som Àr vÀl medveten om att hans föregÄngare drunknade under mystiska omstÀndigheter.

Som alltid hos den forne skĂ„despelaren Polanski Ă€r skĂ„despeleriet starkt. Brosnan Ă€r som klippt och skuren att göra en karismatisk och ihĂ„lig maktfigur. McGregor lika perfekt som sympatiskt identifikationsobjekt för publiken; han har inte varit sĂ„ hĂ€r bra pĂ„ Ă„ratal. Tillsammans med Williams förvaltar de manusförfattaren Robert Harris vĂ€ldigt brittiska dialog – fylld av sarkasmer och understatements – med briljans.

Den före detta premiĂ€rministern Lang antyds vara en knĂ€hund Ă„t USA, och Ă€r givetvis en nidbild av Tony Blair. Men det Ă€r lĂ€tt att bortse frĂ„n den grovt tillyxade kritiken – och en del osannolika storpolitiska turer i intrigen. För det hĂ€r Ă€r en perfekt set-up för regissören att spĂ€nna sina thrillermuskler: en liten ensemble, fast i ett ödsligt belĂ€get hus pĂ„ en vindpinad ö omgĂ€rdad av mörka olycksbĂ„dande vatten.

Det ekar av tidigare Polanski-filmer med triangeldramer, klaustrofobiska scenografier och svart humor: ”Kniven i vattnet”, ”Cul-de-sac”, ”Repulsion”, ”HyresgĂ€sten”.Det ekar av Hitchcock – inte minst i det sugge-stiva soundtracket i Bernard Herrmanns anda, komponerat av Alexandre Desplat. Det ekar överlag av en typ av gammaldags thriller som knappt görs lĂ€ngre. HĂ€r finns ingen action, inga fladdrigt klippta scener med handhĂ„llna kameror och bara en, högst stillsam, biljakt. ÄndĂ„ Ă€r det oavbrutet spĂ€nnande. Polanski sĂ€tter storyn först – varje detalj och varje scen blir ett kugghjul som fĂ„r filmen att gĂ„ med suverĂ€n precision.

”The Ghost Writer” Ă€r inte nĂ„gon av Polanskis bĂ€sta, nej, men en stark comeback till thrillergenren. Om det blir hans sista film – han Ă€r 76 Ă„r och rĂ€ttsfallet kan i vĂ€rsta fall dra ut i Ă„ratal – Ă€r det en vĂ€rdig avslutning.

 

 Söndagen 8/8 kl. 20:00   

Beck - Levande Begravd

 En trÀlÄda hittas nedgrÀvd i en sandlÄda pÄ en lekplats i centrala Stockholm.

I trÀlÄdan ligger en vÀlrenommerad Äklagare livlös. Beck och hans team kommer till platsen och konstaterar att Äklagaren blivit levande begravd. De koncentrerar sig pÄ ett MC-gÀng dÀr MC-ledaren nyligen blivit frislÀppt frÄn fÀngelset. Men nÀr MC-ledaren senare hittas mördad i en liknande trÀlÄda inser Beck att de Àr pÄ fel spÄr. Ytterligare trÀlÄdor upptÀcks runt om i Stockholm och alla offer har blivit mördade pÄ samma plÄgsamma sÀtt.

Beck inser att de jagar en sadistisk seriemördare som spelar ett spel med Beck och hela tiden ligger steget före. Vem stÄr pÄ tur? Beck försöker hitta ett samband mellan offren ovetandes om att det Àr han sjÀlv som Àr mördarens nÀsta offer?.

 

 Söndagen 15/8 kl. 18:00      

Shrek - nu och för alltid

 FjÀrde Shrek-filmen
Det spydige gröna trÀsktrollet Shrek Àr snart tillbaks i det fjÀrde Àventyret i Dreamworks framgÄngsrika serie.

Den 7 juli Àr det biopremiÀr för den fjÀrde filmen om det gröna trÀsktrollet Shrek, hans familj, vÀnner - och fiender.

Nu och för alltid.

 

 Söndagen 22/8 kl. 20:00    

Bröderna Karlsson

 Bröderna Karlsson
Àr en förvÀxlingskomedi som handlar om tvÄ tvillingbröder som till en början inte kÀnner till varandras existens. Den ena brodern Àr en framgÄngsrik, pedantisk advokat som bor i Stockholm. Den andra brodern bor i Norrland med fru och barn och Àr en notorisk otrogen slarver.  Bröderna trÀffas för första gÄngen i samband med en bouppteckning.  Deras möte leder till utmanande förvÀxlingar och tillvaron i livet stÀlls pÄ sin spets. Brödernas olikheter blir deras tillgÄng och deras nyfunna vÀnskap visar sig förÀndra deras liv för evigt.

En skÄdespelare, tvÄ huvudroller. Det Àr konceptet för Kjell Sundvalls svarta komedi "Bröderna Karlsson" med premiÀr i sommar.

Det Àr mÄndag eftermiddag, men mÀnniskorna Àr utklÀdda till lördag kvÀll. Ett hundratal huvuden guppar som flöten pÄ dansgolvet - men ingen musik hörs. Bara regianvisningar: "Klappa. Börja. VarsÄgod".

I en scen i Kjell Sundvalls kommande film "Bröderna Karlsson" har enÀggstvillingarna Niclas och Hasse hamnat pÄ samma fest, pÄ en exklusiv Stockholmsklubb. Att de Àr tvillingar Àr det inte mÄnga som vet - allra minst Hasses chefs fru, spelad av Jessica Zandén, som tror att hon raggar upp Niclas, nÀr det i sjÀlva verket Àr Hasse.

Komplicerat? TÀnk dÄ att sköta en hel inspelning pÄ temat. Eller att spela bÄda rollerna.

- Det Àr intensivt. Men otroligt stimulerande, sÀger Björn Bengtsson som gör bÄde Niclas och Hasse i filmen.

- Det svÄraste Àr att skapa illusionen att bÄda Àr i bild samtidigt. Det Àr tekniskt avancerat med olika kameror och annat. Man mÄste ha tungan rÀtt i mun.

Det blir inte lÀttare av att Niclas och Hasse Àr tvillingparens motsvarighet till yin och yang:

- Niclas Àr snart delÀgare i en advokatbyrÄ pÄ Stureplan. Hasse Àr hans andra sida; en lat livsnjutare frÄn Norrland.

PÄ inspelningen fortsÀtter de 90 festklÀdda statisterna att mingla runt pÄ baren, svartvit som ett schackbrÀde. Det Àr som ett cocktailparty med regi. "Ni som dansar, dansa ordentligt!" sÀger en fullstÀndigt cool och samlad Sundvall - men det Àr svÄrt att luftdansa utan toner, och Jessica Zandén som spelar Lisbeth, chefens fru, krÀver att fÄ veta vilken musik det Àr som inte hörs.

Kjell Sundvall beskriver "Bröderna Karlsson" som "en svart förvÀxlingskomedi som Àr tragisk, hemsk och hemskt rolig".

- Den gÄr i samma anda som "Tomten Àr far till alla barnen" (Sundvalls film frÄn 1999). Hysteriskt rolig ibland, smÀrtsam ibland och det kan till och med komma tÄrar.

Han funderade pÄ att göra filmen med ett riktigt tvillingpar men övergav snabbt de tankarna.

- Just illusionen att de Àr exakt identiska Àr en del av magin, och film Àr magi. Men det krÀver enorm koncentration av Björn. Han har lagt ner mycket arbete pÄ rollfigurernas kroppssprÄk, att pÄ tre minuter kunna kliva frÄn den ena karaktÀren till den andra. Det krÀver en teknik som Björn har. Det Àr dÀrför han fick rollen.

Förutom Stockholm spelas "Bröderna Karlsson" ocksĂ„ in i Norrbotten. Övriga roller spelas av Tuva Novotny, Vanna Rosenberg och Johan Rabaeus.

PRODUKTION Klintehamn Web, Copyright © 2008,